Peter Willborg, en av Sveriges främsta experter på mattor, driver JP Willborg på Sibyllegatan i Stockholm, svarar på några frågor:
Det finns flera anledningar till att de skandinaviska 1900-talsmattorna är så efterfrågade. Inte bara i Sverige utan även internationellt. En av dem är förstås att, likt en pendelrörelse, går det trender i allt. De senaste åren är det många som valt att inreda med 1900-talets mattor, dels på grund av att de ofta är ljusare och lättare färgerna liksom att de väl sammansatta och intrikata men ändå enkla mönsterkompositionerna lockar. I Sverige finns det en vädligt fin tradition och många väverskor och mönsterkompositörer som verkat under 1900-talet sticker ut både genom sin hantverksskicklighet men också starka konstnärlighet. Vad gäller tekniker, så efterfrågas både flossor, halvflossor, rölakansmattor och finska ryor.
Rölakan, är slätvävda vävnader, ofta med förenklade mönster, och ursprungligen en gobelängteknik känd sedan vikingatiden och som fick en renässans i mitten på 1900-talet. Mattor vävda med rölakanstekniken har fördelen att se lika ut på båda sidor. Ofta är det endast konstnärssignaturen som avslöjar vad som är upp och ner.
Ordet rölakan kommer från fornsvenskan och betyder ’rygglakan’, vilket syftar på att de rikt mönstrade vävnaderna hängdes upp ovanför de väggfasta bänkarna i bondstugorna, som skydd mot drag. I södra Sverige användes de även till åkdynor och bordtäcken vid bröllop. Trots att rölakantekniken är mer än tusen år gammal dröjde det till 1900-talets början innan man började väva rölakanmattor. Rölakan vävs för hand och är både garn- och tidskrävande. Kännetecknande är de geometriska mönstren och de trappstegsformade gurerna.
