Tapio Wirkkala, Jacksons Design, Berlin 2016

Introduktion till den finske formgivaren Tapio Wirkkala genom utställning på Jacksons Design i Berlin 2016.

Swedish Grace, Jacksons Design, Berlin 2014

Introduktion till epoken Swedish Grace genom utställningen med samma namn på Jacksons Design i Berlin 2014.

Poul Kjærholm, Jacksons Design, Berlin 2016

Introduktion till den danske formgivaren Poul Kjærholm genom utställning på Jacksons Design i Berlin 2016.

Nordisk Modernism, Jacksons Design, Berlin 2015

Introduktion till Nordisk Modernism genom utställning på Jacksons Design i Berlin 2015.

Glas i alla dess former

Bruksglas, konstglas och serviser. Brukbart, vackert och reflekterande. Ända sedan 2000-talet före Kristus har det tillverkats glas i Egypten och Mesopotamien. I Sverige började man tillverka glas på 1500-talet och sedan dess har glaskonsten hunnit erfara flera guldåldrar. Än i dag är glaskonsten högst levande och inte minst i Sverige.

Kunskap om den mystiska glasmassan och kännedom hur man tillverkade glas nådde inte Sverige förrän i mitten av 1550-talet. Innan dess importerades glas och glasföremål som var synonymt med extrem lyx från Italien och senare Rhenlandet. Den första kända glastillverkningen skedde på 1550-talet när Gustav Vasa bjöd in två venetianska glasmakare till Sverige. År 1676 grundades Kungsholms glasbruk i Stockholm, med tillverkning av pokaler efter venetianska och tyska förebilder, men även flaskor och dricksglas på fot, så kallade remmare. Skånska glasbruket i Perstorp, även känt under namnet Henrikstorp, grundades 1692 och tillverkade fönsterglas, enklare hushållsglas och efter 1715 även finare glas.

Till en början var glas något mycket exklusivt och det dröjde en bit in på 1800-talet innan bruksglas fanns i var mans hem. Genom industrialiseringen kom den amerikanska uppfinningen pressglas till Sverigepå 1830-talet. Glasbruken Reijmyre och Kosta blev framgångsrika producenter av den nya teknikens maskinpressade glas. På slutet av 1800-talet blev det allt vanligare med stora serviser som kunde bestå av hundratals glas i olika modeller. Samtidigt hade de nyskapande krafterna gått i stå och Stockholmsutställningen 1897 kom som en räddning. De svenska glaskonstnärerna med bland annat Gunnar Wennerberg i spetsen hämtade inspiration från Emile Gallé och det franska konstglaset som var väl representerat på utställningen. På världsutställningen i Paris 1925 revolutionerade det svenska konstglaset världen med Simon Gate och Edvard Hald i spetsen. Begreppet Swedish Grace myntades som benämning på det så typiskt svenska graverade klarglaset .  Stockholmsutställningen 1930 följdes av era framgångsrika utställningar för det svenska glaset, även internationellt. På 1900-talet revolutionerades det svenska konstglaset genom innovativa formgivare och nya tekniker. Tack vare företagsamma och skickliga glasblåsare, gravörer och konstnärer uppnådde Sverige världsberömmelse inom det avancerade konstglaset.